BOOKED ART – ett grafiskt triangeldrama av Karen Degett, Tina Gjerulff och Steen Rasmussen.

På Ystads konstmuseum stod några[i] fakta till förfogande för Karen Degett, Tina Gjerulff och Steen Rasmussen. Först de rent allmänna överenskommelserna, att teman var boken och grafiken, alltså en teknik och en form. Sedan tillkom det faktiska rummet: två mindre utrymmen förenade av en dörröppning; därtill fanns övriga utrymmen i konstmuseet, som stod till konstnärernas förfogande att erövra eller kommentera.

En ingång var ju given, att ställa sig nära och kommentera det material som redan finns i eller inom konstmuseets associationssfär. En omvärld blir både tydlig och poetiskt mångfaldig genom denna närgångenhet. Förflyttningen gör den hanterlig och samtidigt möjlig att både omgestalta och förstå på ett nytt sätt. Även om det är mycket tydlig information det handlar om. Till exempel rena avklappningar av medeltida och senare stenreliefer i det näraliggande Klostret i Ystad (Degett). Eller för den delen idén att formmässigt kommentera abstrakt geometriska verk av konstnären Peter Orup (Rasmussen, dock i ett angränsande rum dominerat av Orups bilder). I båda fallen verkar detta som ett slags metahändelser bredvid de ”verkliga” händelserna; skillnaderna blir större än de uppenbara likheterna. Vår mekaniska syn på omvärlden och våra sinnen ruskas om ordentligt. Och för mig blev detta en öppning till Degetts, Rasmusens och Gjerulfs lika individualistiska som gemensamma attack på temat. Varför? Jo, här visar våra konstnärer på en gräns, en skiljelinje, mellan en obearbetad sinne- och begreppsvärld och en konstnärlig formulering. I just detta fall tydlig genom att redovisa så tydligt hur imaginära och associativa element omedelbart slår sig ner i ”verkligheten” då den tar steget in i en gestaltad värld. Att den gestaltade världen här stavades b-o-k  och g-r-a-f-i-k  är heller ingen tillfällighet. Då boktryckkonsten slog igenom förenades den tryckta bilden och det tryckta ordet, ja, det senare var ett barn av det förra – typsnitt är ju i grunden små konstnärligt utformade högtryck. Och de går att mångfaldiga. Själva den processen, upprepningen låg i bokens form, det var ”booked art” redan från början. Från unikat till mångfald, hur tydligt blir inte det då bokrummets väggar täcks med oändliga ”boksidor” som tapeter (Gjerulff).

Boken är ett konstnärligt rum. Mentalt går man in i den, ett rum, där sida efter sida framkallar bilder, visioner, där en text löper som lockar in en annan verklighet; från början läste man ju också högt, inte tyst. Det var både ett ljud- och bildrum. Under alla omständigheter – understrykande det omslutande.

Boken som konstnärlig form och utrymme skiljer sig från illuminationen och miniatyren. I det senare fallet små enstaka smycken av konst, ensartad upplevelse; i det förra ofta en långt driven förenkling i färg eller bara i svart och vitt, fantasieggande, och en ny roll för konsten, som erövrat en ny scen och som skaffat sig en roll utan exklusivitet. Det är boken, samspelet och symbiosen mellan grafik och boksida. Ett litet rum som är många, många, och som jag vet mig dela med en hel rad för mig obekanta människor.

En bok är något att ge sig av och in i. Bokstavligt utfört av Degett, Gjerulff och Rasmussen, där de förvandlade sina två gallerirum med alla boksidans särdrag. Upprepade bilder täckande väggarna, omslutande, å ena sidan handgjorda avdrag, å andra sidan tryckta. Omslutande, omtumlande. Omvälvande. (En osökt förflugen tanke: Kanske som de tidiga böckerna tedde sig för sina läsare?) Man går in i. Ett intensivt spel uppstår mellan Gjerulffs tapetvåder och Rasmussens jättelika böcker med tryck på plexiglas, möjliga att bläddra i med viss kraft, genomsiktligt, som om de släpper in omvärlden utan krus i sin komplexa, överlagrade bildvärld. Så olika Gjerulffs distinkta, exakt funna former och Rasmussens mer undanglidande, skimrande. Två läsarter, så att säga. På samma sätt som vi själva som besökare blandar oss i Gjerulffs bildmantra eller Degetts lugnare kolschatteringar, där andra världar träder fram som skuggor. Det är olika rytmer som rycker i oss, som exempel på hur man bläddrar: fort i en bilderbok, eftertänksamt i en poesibok – eller om det är tvärtom. Tvingande långsamt ibland: så spelar de tres olika exempel på läsning, framställning, formulering mot och med varandra.

Det är sedan märkligt hur de lyckas – vill de egentligen det? – förenas i en gemensam bok; de stora bladen vänds varligt, de känns sköra; ibland med en bildvärld som pockar på hetsigare andning och handrörelse, ibland så lågmält att fingrarna knappt förmår gripa tag i pappret och vända. (Och vad var det nu som egentligen hände, om inte våra konstnärer både skapade ett bokobjekt och kommenterade den gamla handgjorda unika boken – med sina konstnärliga formuleringar fotade i den tryckta bokens typiska tekniker och uttrycksmedel. En paradox.)

Boken som konstnärlig form visar sig här utmana de tre till olika rumsliga, spatiala, äventyr. Rummet som blir till över ytan och brer ut sig och inte vill känna gränser; rummet som kommer till genom beröring av en yta endast anande ett annat rum (måhända kan vi kalla det andligt eller mentalt eller spår av det förflutna, obegripligt fragmentariserat men ack så påtagligt); rummet som överlagringar, speglingar, genomlysningar i en aldrig avstannande rumslighet inåt, bort från oss. Mellan ytans fasta former och det avlägsnas aningar skapas bokens oemotsägligt lockande rum.

Thomas Millroth

Konstmuseichef, Ystads konstmuseum